Sedan maj 2018 har Caroline Lindholm och Ingrid Bärndal tagit över Wolfgang Gessls verkstad och ateljé på Högbergsgatan 12, som startades av ädelsmeden och formgivaren Sigurd Persson i början av 40-talet. Wolfgang Gessl tog över verkstaden i början på 80-talet och har betytt mycket för Ingrid och Carolines utveckling som smeder. Ingrid var hans första lärling, och utförde arbeten för såväl honom som för Sigurd Persson. Caroline hade Wolfgang Gessl som lektor under hennes utbildning på Konstfack.
Ett stort urval arbeten av Wolfgang Gessl finns representerade och till försäljning i verkstadens butiksdel.
Wolfgang Gessl
*1949    † 2017
Wolfgang Gessl föddes i Wien, Österrike, där han utbildade sig till guldsmed och juvelerare hos professor Hans Angerbauer på HTBL Steyr.

Hos professor Sigurd Persson och som specialelev på Konstfack, Metall, i Stockholm fick han sedan sin silversmides- och formutbildning.

Wolfgang Gessl har haft ett tjugotal separatutställningar och deltagit i ett hundratal samlingsutställningar på gallerier och museer i Sverige, Europa, USA och Asien. Han är mästare i guld- och silversmide och har under 24 år undervisat på Konstfack i Stockholm, varav 5 år som lektor. Han har även varit gästlärare på HDK – Metall, Göteborgs Universitet, Steneby Metall, Metallklasse Akademi Nürnberg, Tyskland och på Royal College of Art i London.

Wolfgang Gessl är representerad på:
Nationalmuseum, Stockholm Statens Konstråd Röhsska Konstslöjdmuseum, Göteborg Östergötlands Läns Museum, Linköping Vestlandske Kunstindustrimuseum, Bergen, Norge Craft Council, Canberra, Australien Royal College of Art, London, Permanent Collection, England Svenska Konsulatet, St:Petersburg, Ryssland Collection d'arts ecoratifs, Musée Mandet, Riom, Frankrike Gallery Historical Design, New York, USA
Gessls verk finns även i privata samlingar i Sverige, Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike, USA, Australien, Förenade Arabemiraten och Japan.

Se och läs mer om Wolfgang Gessl      >> www.wolfganggessl.com
Foto Hans Bjurling
Beställ
En dokumentation om Wolfgang Gessls tankar och arbeten utförda de senaste 25 åren finns att beställa hos oss (44 sidor). Vid intresse maila till: info@barndal-lindholm.se. Katalogen finns i såväl svensk som engelsk upplaga och kan beställas mot en portokostnad på 60:-.

Sigurd Persson
*1914    † 2003
Sigurd Persson föddes i Helsingborg, som son till guldsmeden Frithiof S Persson. Han utbildades tidsenligt, som lärling i faderns verkstad, och utförde sitt gesällprov 1937. Han begav sig därefter ut på en modern form av gesällvandring, mer inriktad på högre utbildning än på arbete i verkstäder. Vid två skolor, ”Akademie für angewandte Kunst” och ”Fachshule für Gold- und Silberschmiede”, i München, Tyskland, fick han vidare kunskap. Genom världskrigets utbrott, 1939, avbröts studierna och han återvände till Helsingborg, där frekventa inkallelser till försvaret varvades med arbete i faderns verkstad. 1941 flyttade Sigurd till Stockholm och började istället vid Högre Konstindustriella skolan. Inkallelserna fortsatte. Men han fick också kontakt med Erik Fleming, på Atelier Borgila, och arbetade som frilansande hantverkare där. 1942 öppnade han en egen ”Atelier för Ädelsmide”, på Högbergsgatan 12. Krigsekonomin försvårade den egna verksamheten och han var från 1943 till 1945 även anställd vid ateljé Borgila, där han verkade som smyckeformgivare samtidigt som han undervisade yngre silversmeder. Formtänkandet började bli mer förenklat jämfört med de traditionella och jugendinspirerade stilar som dominerat 1900-talet. En viss industrialisering av hantverket motiverade också ett enklare formspråk. 1947 inledde Sigurd Persson ett tioårigt samarbete, med Atelier Stigbert, som bl.a. resulterade i de serietillverkade modulsmyckena ”Skåla” och ”Ruta”. Persson kontaktades 1949 för ett arbete, som fri designer, för företaget Silver och Stål (S&S). Samarbetet varade i över40 år och kom att resultera i flera, framgångsrika konsumentprodukter av RF-stål. Alster från den egna smedjan visade Sigurd 1950 på sin debututställning i Stockholm. Där fanns smycken och bruksförmål såväl som corpusarbeten och kyrksilver. Från 1951 blev kyrkorna flitiga beställare av sakrala objekt. Under 50-talet kom det att dominera verksamheten i verkstaden och höll den igång, trots efterkrigsekonomins svårigheter. Genom ett konstruktivt samarbete med arkitekter och andra hantverkare skapade Persson, fram t.o.m. 70-talet, mer än 60 större arbeten i kyrkor som anpassades till den ökande urbaniseringen i landet. 1953 kontaktade KF SigP för att rita ett nytt, rostfritt matbestick. Servus började produceras 1954 och blev ett känt och populärt bestick som ännu existerar. Samarbetet med KF blev långt och kom att omfatta bl.a. matbestick, möbler och den välkända Gunda-serien, av rostfria kokkärl från 1977. 1953 kontaktades Sigurd också för att verka som designkonsult vid Kockums Jernverk i Kallinge. Arbetet resulterade i ett antal kokkärl, karotter, kannor och andra bruksting, av gjutjärn eller plåt, som emaljerades i klara och starka färger. Även Kockums elspis med rörkokplattor, från 1966, ritades av Sigurd. Vid Svenska Slöjdföreningens stora silverutställning, på Nationalmuseet 1953, visade 40 svenska smeder nya arbeten. Kritiken framhöll Sigurd Persson som den mest originella och mångsidiga nyskaparen av silversmidet i Sverige. 1959 vann SigP en nordisk tävling om nya bestick för SAS. Det ledde till att han också fick utforma de glas och de fat och kärl, av plast, som krävdes för att servera dryck och mat på flygplanen.
Sitt tydliga, internationella genombrott fick Persson 1960, med utställningen 77 ringar på NK i Stockholm. Den visades också i London och senare delvis i New York. 77 ringar kom att följas av ett antal temautställningar: 7x7 armringar 1963, Örsmycken 1964 och Halssmycket 1965.
Under 60-talet genomfördes ytterligare ett antal designuppdrag för olika uppdragsgivare. Sigurd blev en centralgestalt även inom den skandinaviska industridesignen.
Temautställningarna, av smycken, under 60-taletkompletterades med motsvarande utställningar av corpussilver: Silverne stakar, med 30 kreativt nyskapade ljusstaksmodeller och Skål, med 56 nyskapade silverskålar, på Hantverket i Stockholm 1968och i London, 1969.
1967 hade SigP kontaktats av Kosta glasbruk. Arbetet där inleddes med en mer tekniskt styrd produktion av en stor mängd bruksting av formgjutet och slipat kristallglas, tekniskt sett inte så olika formgivna metallobjekt.  För Sigurd vidtog senare ett mer momentant skapande, tillsammans med glasblåsarna vid ugnarna i hyttan. För Sigurd väckte det ”organiska” skapandet, i glashyttan, tankar om ett fritt, skulpturalt arbete han utvecklade redan under studietiden, i Tyskland, och som han burit med sig sedan dess. 1972 påbörjade han ett konsekvent arbete med att formge och tillverka skulptur, i olika metaller och andra material, ofta i den egna verkstaden, där verksamheten tydligt påverkades av alstrens ibland ansenliga format. Genom att faderns verkstad och butik, i Helsingborg, övertagits av Sigurds systrar och kom att inkluderas i företaget drevs tillverkningen av smycken och corpus nu i två verkstäder. Lokalerna i Helsingborg användes också för regelbundna sommarutställningar och försäljning av de egna produkterna.
Parallellt med den hantverkliga produktionen fortsatte designuppdragen för ytterligare fler företag. 1976 fick Persson uppdrag att formge den svenska femkrona som var i bruk till 2017. 1967 hade Uno Berg, en tidigare anställd vid Kockums Jernverk, startat ett nytt företag, Ronab, för att producera kokkärl och andra produkter av oemaljerat gjutjärn. Sigurd Persson knöts direkt som erfaren formgivare åt företaget. 1973 kom en serie runda och ovala grytor med hög funktionalitet. 1979 kom ett par serier av lika funktionella stekpannor. Och 1984 kom en serie gratinformar och andra bruksting. Flera av produkterna tilldelades utmärkelsen ”Utmärkt Svensk Form”. När sortimentet i slutet av 80-talet stegvis överfördes till Gense AB i Eskilstuna startade Uno Berg ett nytt företag, Uno Berg AB, för att producera ljusstakar och andra inredningsdetaljer, företrädesvis av mässing och av Sigurds tidigare eller nyutvecklade design.
Sigurd Persson fortsatte sin verksamhet fram till sin död 2003. Uppskattningsvis kom hans livsverk att omfatta över 9000 unika formgivningar, som framställts som unika hantverksalster eller som förebilder för industriell serieproduktion. Verksamheten i företaget fortsätter än.
Hans verk finns i museisamlingar världen över, bland annat i: Nationalmuseum och Nordiska museet i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg, Örebro läns museum, Helsingborgs museum, Kulturen i Lund, Glasmuseet i Växjö, m.fl. svenska museer. Men även på Det Danske Kunstindistrimuseum i Köpenhamn, Kunstindustrimuseet i Oslo, Kestner Museum i Hannover, Deutches Klingenmuseum i Solingen, Landesmuseum I Oldenburg, Die Neue Samlung i München, Schmuckmuseum i Pforzheim, Victoria and Albert Museum i London, Goldsmiths Hall i London, Musée des Arts Décoratife i Paris, Museum of Modern Art i New York och Philadelphia Museum of Art.

Se och läs mer om Sigurd Persson    >> www.sigurdpersson.se

Back to Top